äntligen!

Vohoo! Äntligen kan jag göra rundade hörn på mina bilder. Jag känner mig rätt haj på Photoshop men är det något som jag aldrig fått till så är det just runda hörn - hur sjutton gör man? Nu vet jag! Allt tack vare Sara som har bloggen saravillfara.se På sin blogg har Sara mycket klart och pedagogiskt gått igenom hur man med hjälp av funktionsmakro/action kan fixa till en massa saker. Tack vare detta hittade jag även lite andra funktionsmakron som fixar häftiga effekter på bilderna. Här är en "före" och en "efter"-bild, som visar utsikten från min balkong nu i helgen. På "före"-bilden har inget redigerats och på "efter"-bilden är det rundade hörn samt en "vintage"-effekt. Visst är det lite skillnad?

Före:


Efter:

(Bilder: Sara)

Grattis John

Idag skulle John Lennon ha fyllt 69 år, grattis grattis! Jag gillar nog John bäst som soloartist, men här är några av mina favvisar med honom medan han fortfarande var med i Beatles.

George

Då var det Georges sånginsatser som står på tur nu då. Jag har ju skrivit en hel del om honom här på bloggen tidigare, t.ex här och här. George Harrison är ju en artist som jag tycker väldigt mycket om, både som "beatle" och som soloartist. Det är intressant att följa hans karriär och se hans utveckling, först från en liten anonym plats i bandet vidare till att vara den som verkligen influerades av Indien och Ravi Shankar och ytterligare till att bli en soloartist med både framgångar och motgångar. Men om vi nu ska hålla oss till hans karriär under 1960-talet så är hans senare låtar riktigt intressanta, exempelvis de här:

Beatles; 1965-66

Beatles femte album är även soundtrack till deras andra film, nämligen Help från 1965. För mig känns skivan lite anonym trots att den innehåller en hel drös med bra låtar. En favorit är George Harrisons I Need You, men jag gillar även You've got to hide your love away, The Night Before, Ticket to Ride och Another Girl. Här känns de som om gruppen har lyckats kombinera sitt tidiga sound från de första skivorna men mer utvecklat. De flesta låtarna håller ungefär samma ton och standard även om You've got to hide your love away sticker ut från mängden. Själva titellåten; Help, har jag aldrig tyckt om och lär aldrig göra det heller...

1965 kom även skivan Rubber Soul ut, med i mitt tycke ett riktigt snyggt omslag men med inte lika bra låtar. Jag vet inte varför jag inte gillar sångerna på Rubber Soul så mycket, för några av dem är ju riktigt bra, t.ex Drive My Car, In My Life och Norweigan Wood. Vad som dock är tydligt på albumet är att låtarna och musiken inte är lika "oskyldiga" längre och sånt är spännande!

Att Beatles musik och låtar utvecklats blir verkligen tydligt på nästa album; Revolver från 1966. Här märker man inte mycket av det tidigare soundet trots att det visst finns lugnare låtar som Here, There and Everywhere och Eleanor Rigby (urk, hatar den!) Istället finns här "Indiendoftande" Love You To, psykadeliska Tomorrow Never Knows, arga Taxman, braiga Got To Get You In My Life och For No One m.fl. Tydligen använde de sig även av rätt avancerade tekniker vid inspelningarna av låtarna, och det märks att de är på väg åt ett helt nytt håll musikaliskt. Revolver är ett riktigt bra album och ett av de jag gillar allra bäst. Dessutom är även den här omslaget väldigt snyggt.

.

(Bilder: wikipedia)

Beatles; 1963-64

Om man ser till Beatles som grupp är det väl åren 1963-70 som räknas till själva "huvudåren", trots att de existerade som grupp innan dess och lever kvar än idag. Det är intressant att se hur deras musik och sound utvecklades under de här åren, men eftersom jag verkligen inte är någon musikexpert så tänker jag inte ge mig in på några djupare analyser. Däremot kan det ändå vara kul att titta lite närmare på Beatles olika album och deras låtar.

Beatles debutalbum är Please Please Me från 1963. Den innehåller 14 låtar och inleds med I saw her standing there och avslutades med en cover på Twist and Shout. Just dessa två är väl de två som känns mest "rockiga", de övriga låtarna på albumet känns mer snälla, och väldigt typiska för det som man idag förknippar med tidigt engelskt 60-tal.

Redan åtta månader efter Please Please Me så kom album nummer två från gruppen; With the Beatles. Det är rätt blandad med originalkompositioner och covers. Själv tycker jag albumet är lite tråkigt, men absolut inte dåligt. Och framför allt är omslaget väldigt snyggt!

Album nummer tre har också ett väldigt snyggt omslag; A Hard Day's Night från 1964. Skivan är också soundtrack till gruppens första film med samma namn. Har ni inte sett filmen så kan jag varmt rekommendera den! Låtarna här känns lite mer rockiga (I'll cry instead, Any time at all, A Hard Day's Night, Can't Buy Me Love m.fl) än på With the Beatles, även om några är riktigt lugna och lite för söta (And I Love Her till exempel...) men jag gillar skarpt Things We Said Today, som också får räknas som en lugn låt.

I slutet av 1964 (tror jag) kom nästa skiva ut; Beatles For Sale och av de fyra album som jag skrivit om hittills så är nog det här det som jag gillar bäst av dem. Framför allt uppskattar jag Eight Days a Week, No reply, Baby's in Black och I'll Follow the Sun. Deras versioner av Everybody's Trying To Be My Baby (Carl Perkins), Rock n' Roll Music (Chuck Berry) och Words of Love (Buddy Holly) är inte så dumma de heller. Kanske låter gruppen lite mer amerikansk här på nåt sätt, för det känns som om det sound de haft på de tidigare börjar att ändra sig lite.

Fortsättning följer....
.

(Bilder: wikipedia)

Ringo

Jaha ja, tror ni det var en lätt uppgift att välja ut några favoriter av/med Ringo? Svaret: nej, såklart inte. Inte för att hans sångröst inte är den bästa utan mer för att själva låtarna inte är så jätteroliga...Octopus's Garden, Act Naturally och Don't pass me by är några av de sånger som Ringo sjöng in. Som soloartist har han gett ut ett antal skivor också, men en av de få låtar som jag faktiskt gillar är hans hyllning till George Harrison med sången Never without you, rätt så fin faktiskt.

Här har ni Act Naturally och Never without you. Missa inte Ringos söta inledningsprat i Act Naturally där han erkänner att han är nervös ;)

lite Paul att lyssna på

Urk. Urk igen. Dagen har spenderats hemma i snörvlandets och nysandets tecken. Den årliga (?) höstförkylningen har slagit till och därför har jag inte orkat med så mycket annat än att vila på soffan och dricka te. I detta läge kom även Beatlesbloggningen av sig... Helt utan Beatles ska vi ju dock inte vara, så därför blir det lite musik att lyssna på; nämligen några favoriter sjungna och/eller skrivna av Paul (imorgon blir det favoriter med Ringo, torsdag George (favorit-beatlen) och fredag John).



I Will är en av mina absoluta favoritlåtar överhuvudtaget. Den är så enkel och vacker med en text som går rakt in. En liten pärla.

jobb och fritid

Det var längesen jag skrev nåt om skolan och dess värld, främst för att jag inte haft tid. I våras var jag rätt trött på alla evinnerliga "tyckare" (oftast de som inte satt sin fot i en skola på 25 år...) om skolan men nu börjar det klia i lärarfingrarna att ge sig in i debatten igen. Vi får se om jag kan knåpa ihop nåt under veckan.

I min egen klass flyter dagarna på i trevlig stämning. Vi jobbar och har det bra helt enkelt. I förra veckan satte vi igång att skriva och ta reda på saker med anknytning till havet. Eleverna (8 år) fick välja själva och valen blev väldigt spridda; maneter, hajar, Loch Ness-odjuret, Marianergraven osv. Ett otroligt engagemang följde sedan! De har läst, undersökt, skrivit och skapat. Kul!

Ikväll släpper jag jobbet och beger mig till söder; lyssna på spelning på Bara Vi och sen öl på galna Klubb Sunkit. På Sunkit spelas det musik som man inte lär höra på så många andra ställen. Själv hoppas jag på att få höra något med tjusiga Gösta Ekman (den äldre!). De här vore inte helt fel:

Tema: Beatles

9 oktober, nu på fredag alltså, skulle John Lennon ha fyllt 69 år. Med anledning av detta (plus det faktum att Beatles är ett väldans bra band) så tänkte jag mig ha en liten tema-Beatles-vecka här på bloggen. Så extra mycket av de fyra engelsmännen blir det alltså de närmaste dagarna.

Idag för 47 år sen, den 5 oktober 1962, så släpptes The Beatles första singel; Love Me Do (med låten PS. I love you på B-sidan). Som bäst nådde singeln plats nr 17 på hitlistorna i England och så här låter den:

Beatles sista singel (som grupp innan de splittrades) blev låten Let it Be, som gavs ut 6 mars 1970 i England och nådde där en andra plats som bäst.

På bara åtta år ändrade sig Beatles "sound" rätt så markant tycker jag, och visst känns det som de här två låtar verkligen kan representera varsin tidsanda och all den förändring som skedde under 1960-talet? Man ser ju också tydligt utvecklingen i deras musikalitet och låtskrivande; från det rätt naiva till det mer allvarliga, vackra och välkomponerade.

(Källor: wikipedia och The Beatles - an illustrated diary av HV Fulpen)

kvartalsrapport 3: juli-september

Under perioden juli - september hann jag med 14 böcker. Inte så mycket i vissa sammanhang men ändå betydligt fler än perioden april - juni (då blev det bara 5 stycken). Ingen av böckerna jag läst har varit dålig! Tvärtom, jag har tyckt om de flesta av dem. Framför allt kan jag rekommendera Flyga drake, Allt som återstår, Patient 67 och Sen tar vi Berlin. Sommarboken var en fin liten bok och Leklust en totalt annorlunda läsupplevelse. En intressant bok var även Tusen och en natt i Hollywood. Den är skriven av Leonard Clairmont, eller Lennart Asplund som han egentligen hette. Han verkade som filmfotograf i Hollywood i filmens tidiga era och träffade många 30 & 40-tals stjärnor. I boken berättar han om livet i Hollywood med många anekdoter och livliga historier (det gick vilt till på den tiden!). Kul läsning!