Upptäckt: Lang!

Under veckan som var har jag plöjt två alster av en för mig nyupptäckt författare; nämligen Maria Lang. Jag började med "Rosor, kyssar och döden" från 1953 och fick blodad tand och gick direkt på föregående bok; "En skugga blott" från året innan.
.

I båda böckerna blir berättar-jaget; Puck, snabbt indragen i olika mord och befinner sig mitt i händelsernas centrum. Pucks vän kriminialkommisarien Christer Wijk lägger ihop alla ledtrådar och pusselbitar och lyckas lösa alla gåtor; i "En skugga blott" handlar det om Stockholms akademi- och studentkretsar och i "Rosor, kyssar och döden" är det Christers egen fästmös farfar som mördas. .

Namnet Maria Lang (alias för Dagmar Lange) är såklart ingen nyhet för mig, men jag hade inte läst något av henne tidigare. Jag är glad att jag gjort det nu! Jag uppskattar båda böckerna, både för deras lediga stil, underbara 50-tal och sympatiska Puck. Helt politisk korrekta är de inte idag i beskrivningen av tattare...men om man bortser från detta är de böcker man kan läsa med behållning än idag. Jag gillar pusseldeckarupplägget och den befriande avsaknaden av .djupsinniga budskap. Hos SR Minnen hittade jag en radiointervju med Maria Lang från 1982 och där pratar hon just om att hon skriver för att underhålla och att hon inte har något särskilt budskap med boken. Trots att jag naturligtvis uppskattar böcker med budskap så är det i Langs fall härligt att hon kan stå för detta, att det faktiskt är okej att skriva utan djupare underliggande tankar och motiv.

Jag har en till bok av Maria Lang hemma i bokhyllan; Kung Liljekonvalje av dungen, och den ska jag ta mig an så fort jag är klar med det här inlägget. Kung Liljekonvalje finns även filmatiserad som Ljuvlig är sommarnatten. Jag minns att jag har sett den en gång men är väldigt sugen på att se om den nu!

lördagar i oktober

Lördagar i oktober bör man ge sig ut i naturen och andas löv och fukt. Sen kan man bege sig till kyrkor på kvällen och se på stumfilmen Faust med orgelmusik. Det gjorde jag igår!

det där med att skriva bok

Ninni Schulman har tio tips om vad man ska tänka på när man ska skriva spänningsromaner. Bra och rediga saker att tänka på. Jag har ju hållt på med min egen lilla bok typ 500 år, men följer faktiskt punkterna på Ninnis lista ganska bra förutom nummer 7; ta vara på tiden. När ska man liksom orka få ihop allt? Att vara heltidsarbetande lärare och försöka skriva bok samtidigt är en svår kombo. Jag är så outgrundligt trött när jag kommer hem efter jobbet men jag vill vill vill skriva mer än vad jag gör. Får kanske köra Johanna Wistrands författarcoachning igen; när jag använde den blev det ordenligt mycket skrivet. Jag SKA bli klar med ett helt manus!

älska youtube/nostalginörderi

Ni som följer min blogg/känner mig vet ju att jag har vissa filmiska intressen med riktning mot 40 & 50-tal. Detta intresse härleder jag till när jag och min syster var små och vi tittade på gamla svartvita rullar, framför allt med Nils Poppe, Astrid Lindgren filmatiseringar (de äldre svartvita) 91:an Karlsson som stod på agendan. Poppe och Lidngren håller ju än idag men 91:anfilmerna är det nog ingen vidare kvalité på tyvärr. Trots denna bristande kvalité har jag några starka filmminnen från dessa, framför allt en sång från en av filmerna. Både jag och syrran sjunger den då och då och idag hittade syster yster sången på youtube! Stor nostalgi! Sången är fruktansvärt töntig men ack så underbar. Texten är minst sagt tvivelaktig och jag är lite förvånad att man kunde komma undan med en sång om...tja...ménage à trois...typ (visserligen är den oskyldig men ändå). Vad som också är roligt med klippet är att nyligen bortgånge Nils Hallberg är med. De övriga medverkande är Gösta Bernhard, Curt "Minimal" Åström och Iréne Söderblom.

Är ni beredda? Här kommer en stor dos nostalginörderi!

Veronica, Veronica var är din blåa hatt....

Jag har blivit med hatt! Visserligen inte en blå som Cornelis sjunger (därav bloggtiteln) men en riktig, handgjord kreation efter mina mått och där jag fått vara med och bestämma hur den skulle se ut. Jag ville ha något lite 40-tals aktigt och resultatet blev ännu finare än vad jag hoppats på. Hatten är gjord och fixad av kollegan P, som alltså inte bara är en skicklig pedagog utan även snitsig hattmakare. Hög snajsighetsnivå :)

Sherlock 2010

Ikväll har jag sett två avsnitt av den färska bbc-serien Sherlock. Som namnet avslöjar handlar den om ingen mindre än mästerdetektiven Sherlock Holmes - år 2010. Doktor Watson har varit i Afganistan och återvänder till London. Av en slump får han dela bostad med Holmes och så lär de känna varandra och dras snabbt in i ett fall av mystiska självmord.

Det är många detaljer som följer originalberättelserna fast de är en smula uppdaterade till dags datum. Kul för både de som kan berättelserna och för de som får lära känna historierna för första gången. Samspelet mellan Benedict Cumberbatch (Holmes) och Martin Freeman (Watson) fungerar fantastiskt. Jag gillar bådas rollprestationern och de passar verkligen i sina roller (det skulle vara intressant att se dem som Holmes och Watson anno 1895 också). Benedict Cumberbatch har precis rätt nerv som Holmes och levererar sina repliker otroligt rappt och bra. Hela serien över överhuvudtaget både snyggt, roligt och spännande gjord. Muchos snajsigt.

Tre avsnitt har gjorts hittills; A study in pink, The blind banker och The great game. Jag såg de två första idag och ser fram emot att snart få se The great game. Fler avsnitt ska vara planerade, yej! Vill man se Sherlock finns serien på dvd, men kommer även att visas av SVT så småningom. Missa inte det!

Hos BBC One kan man läsa mer om Sherlock. Där hittar man även länkar till Sherlock Holmes egna hemsida samt Doktor Watsons blogg :)

.

(Bild: discshop.se)

handkolorering och filmisar

Jag är sugen på att försöka göra om vanliga bilder till "filmisar", sådana där som ser ut som gamla idolkort från 50-talet, och har därför letat efter något bra sätt att göra detta på. Hos Bildfixarbyrån kan man ladda upp sina bilder och så blir det filmisar på direkten. Smidigt! Vad man också kan göra är att försöka sig på att handkolorera bilderna. Jag hittade en guide till hur man gör detta och prövade med en gammal bild på min farmors mamma. Jag ägnade inte mycket tid åt arbetet och gjorde inget finlir alls. Ändå blev resultatet rätt effektfullt. Ska våga mig på några fler imorgon tror jag.

till Nils

Vad underligt livet är ibland. För bara några veckor sen såg jag om Damen i svart och Mannekäng i rött, två filmfavoriter. Mannekäng i rött har kommentatorspår med två av de medverkande; Gio Petré och Nils Hallberg och jag hade för ovanlighetens skull på denna funktion. Det var intressant att höra Gio och Nils kommentera filmen och inspelningen, men de berättade även om sina karriärer med olika anekdoter. Jag hade förmånen att träffa Nils förra året. Det var vid en visning av filmen Resan till dej, där han spelade en av rollerna. Det var en alldeles magisk filmeftermiddag som jag alltid kommer att komma ihåg.

För någon dag sen blev jag varse att Nils var sjuk och jag har tänkt på honom sen dess, och nu läste jag precis att han har gått bort. Jag tänker främst på hans familj såklart, men även att en liten bit filmhistoria nu har försvunnit. Nils gjorde sin filmdebut 1934 i Anderssonskans Kalle. Det är 76 år sedan! Han medverkade sedan i många, många filmer och jag minns honom särskilt från Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt samt Hillmanfilmerna.

Jag hittar inget bra klipp så istället avslutar jag det här inlägget med En gång jag seglar i hamn, från just filmen Resan till dig, som en liten hyllning till Nils Hallberg.

Anne-Marie inspiration!

Idag har jag fått påfylld inspiration! I kommunen där jag arbetar är ett samverkansprojekt mellan skolorna och skolbiblioteken påbörjat. Skolbiblioteken spelar redan idag en stor roll i vår verksamhet, men nu ska allt arbete bli tydligare. Jag välkomnar projekt som dessa! Under eftermiddagen hade jag idag möjlighet att få vara med vid uppstarten av projektet, då Anne-Marie Körling fanns med och berättade om läsning och källkritik för oss lärare och bibliotikarier.

Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen; Anne-Marie är och förblir en stor inspiration! Hon har en mycket mänsklig och solidarisk människosyn, som jag uppskattar. Dessutom är hon oerhört kompetent lärare och utbildare, som jag önskar att Sveriges hela lärakår skulle ta efter. Jag lär mig alltid nya saker och får nya idéer av henne. Förutom hennes blogg rekommenderar jag varmt hennes böcker och även programmet Körlings barn.

höstfint

Swisch så var det oktober! I helgen var jag i Hagaparken och njöt av alla vackra färger. Jag är helt fascinerad över att några träd kan vara så fina.







Fast finast var syrran :)

(Bilder: Sara)